Ett steg till, sen är det försent

Så känner jag just nu, tänk er en klippa och ni står precis på kanten och ett steg till så faller man in i det djupa mörkret. I kväll var det för många tankar, jag har gråtit och skrikit i min ensamhet. Det finns inget värre än att känna sig helt hjälplös. Allt som händer just nu, jag var så glad ett tag men det får aldrig hålla i sig, jag måste tryckas ner igen, riktigt djupt ner så när jag kommer upp så knuffas jag ner igen, ännu djupare. 
Jag var glad att få leka runt med Sally på tävlingen som är på söndag, men nu säger det tvärt emot, jag vet att gnistan är borta och det känns som jag är i vägen för resten som vill lyckas när jag inte kan, jag vill inte rida Sally på blodigt allvar, hon vill inte det, hon vill inte ha mig på ryggen då, hon blir stum och vet inte vad hon ska göra och jag kan inte komma längre i kommunikationen där, då kan vi inte komma någonstans! Samma sak med hoppgruppen som jag har flyttat till, där hoppar dem uppåt 1m banor och få kommer jag som knappt kan hoppa 50cm, JAG KOMMER BARA VARA I VÄGEN FÖR RESTEN!!! Jag vill bara lägga ner nu!! Jag vill helst bara gräva ner mig så djupt att ingen kan hitta mig igen, där nere gör jag någon nytta ihelafall!
Som det känns just nu vet jag inte om jag kommer tävla, Sally få avgöra, känns hon inte bra på uppvärmingen, inte som hon brukar så statar jag inte, allt för henne <3
Om ni orkar läsa detta så ska ni veta, jag sitter i tårar, mitt pyske går i bitar.
Denna älskade kille är så saknad så det gör ont, minet av dig följer mig varje dag, den bit svans som jag fick den sista kvällen, får följa mig.

Baby don't lie

Har varit ledig i två dagar men nu ska jag gå och lägga mig snart för att vara på praktiken hela helgen på morgonen båda passen, är rätt taggad faktiskt även om jag kommer vara trött som få men jag tycker där jag praktiserar är ett mysigt ställe med många underbara människor, det gör också att jag känner att jag vill ditt och göra mitt bästa för patienteternas skull, den inställningen är bra i mitt huvud :)
Missat dock hoppträningen men den tar jag igen någon gång.
Ska även dressyrtävla den 25, inget blodig allvar utan vi kommer leka runt utan några krav, Sally och jag trivs med det och vi kör på våra vilkor.
Jag har troligen fått en ny sköt ponny som är laromästare i all markträning så hon ska få lära mig allt, ska ut ditt med ägaren en gång och göra allt och visa att jag vet vad jag gör, blir nog när jag är ledig, vet dock inte när men det löser nog ägaren och jag ihop.
Nu ska jag försöka göra annat.
SeS!<3
Matilda<3 

Lycklig tjej!

Jag överlevde går dagen, det gick väldigt fort och jag träffade några andra i min klass under passet så vi pratade lite grann. Jag trivs så bra där jag är och jag har en underbar handledare så detta kommer nog gå bra, nu gäller det bara för mig att gå fram i ljuset, men vill se mest denna vecka sen så kommer jag försöka göra det mesta ensam ju mer tiden går.
När jag väntade på min far så fick jag reda på en sak som gäller hästar, har inga förväntningar alls men skulle vara jätte kul om det går igenom och jag kommer lära sig mycket mer om det jag älskar mest :)
Jaja, ska snart åka in till stan, eller vid typ halv 1 och sen är det upp mot praktiken igen.
SeS!<3
Matilda<3
 

Praktiken är igång

Vilket kommer betyda ångest attacker några gånger om dagen, eller något åt det hållet.
Inget brutet nyckelben denna gång så det underlättar lite grann och jag kan komma igång snabbare men har jag verkligen den kunskapen som krävs? den frågan går i mitt huvud hela tiden, när dem säger något ord inom terminologin som jag inte kan så kommer jag få halvt panik, jag vet att man inte kan kunna allt men man måste kunna det!
Men till saken, ni som har varit här ett tag vet vad som gäller nu fram över, dåligt uppdatering for the wind! Kan försöka skriva tidsinställda under dem dagarna jag är ledig men jag ska ha tid och skriva min APL uppgift inom vården och etik och sen bli klar med historian, jag har lite att göra med andra ord.
Ne ska snart åka in och köpa något att äta och sen när jag har ätit är det upp mot praktik platsen som gäller.
Vi ses om en månad eller något sånt.
SeS! <3
Matilda <3
Min älskade flicka <3

Jag vet inte vart jag ska ta vägen

Jag har blivit jätte förvirrad under en tid nu, jag har loggat in här och skrivit inlägg men tar bort dem samma sekund som jag kommit på iden, jag vet att jag inte kan hålla en jämn uppdatering, speciellt inte nu under praktiken under 5 veckors tid. 
Jag vet att jag har sagt det tidigare men nu är datumet satt, i början av Augusti 2015 är ridningen över för min del, har inte haft någon motivation på över ett år och sen när det väll har funnit en liten gnista hopp så tas det ifrån mig lika snabbt, jag är trött på det nu! Den enda som kan stå ut med mig i hästarnas ögon är nog bara Sally, hon kommer fram och vill bli pysslad med och vill mysa med mig, resten kan ju komma fram men det känns aldrig äkta. Nu i måndags fick jag se något som göra mig oroligt rädd, Sally har blivit surare och surare, eller osäkrare skulle jag se det med andra men med mig är det ingenting, med mig är hon en ängel, om det går åt samma håll eller blir värre vet jag inte vad som kommer hända, vill inte att hon ska försvinna, hon har varit på ridskolan i 8 år och hon har varit sur lite till och från men inte så som i måndags.
Ridskolan tar hand om hästarna bra och låter dem gå lektioner så lite som det går, men ridskolehästar håller inte för alltid tyvärr. 
Nu under sista terminen ska jag göra allt för att rida henne så mycket som möjlig och få mer kontakt med henne från marken, ska även försöka tävla henne så mycket som möjligt men jag kommer leka runt med henne, inte lägga några krav. Hopptävlade henne i söndags i en 60 klass, hon var så jäkla glad och ville busa, hon hoppade mig ur sadeln ett x antal gånger med drog aldrig ett öra bakåt utan hjälpte mig, just då var vi något mer, varje språng låg exakt där jag ville ha dem och hon hoppade hela banan utan några större svårigheter. Hon och jag hade roligt hela banan runt och jag var inte rädd, den känslan har jag inte känt på flera år.
För er som läser detta och rider tillsammans med mig i samma grupp eller bara är vänner till mig från stallet, försök inte att övertala mig att fortsätta, jag har gjort mitt val, göra denna termin till något att minnas, även igångsättnings lägret som blir det sista jag gör. Det är ingens fel över att jag lägger ner, finns det ingen motivation så orkar man inte kolla framåt.
Tack för ni orkade läsa detta rörliga inlägg, jag ville bara få ut tankarna <3